Ångest...
Finns inte mycket motivation en dag som denna. Ska iaf börja skriva på den enskilda uppsatsen och städa. Allt är upp och ner på som vanligt när jag knappt har varit hemma.
Nya schemat har kommit ut och försöker planera upp oktober, ser ut att fungerar bra om alla runt mig är villiga att ha tempo så man kan vara ledig vissa fredagar.
Oroad för framtiden, verkligen oroad. Vill resa, möjligheterna finns nu men första jobbet som utbildad är viktigt. Är rädd för att fastna i träsket där jobbet blir en vana och en syndabock för allt jag inte hunnit med. Allt har varit så lätt fram tills nu. Bara pressen att ringa hyresvärlden och ordna med min lägenheten till brorsan är tungt, för var skall jag ta vägen? Jag har inte ens haft tanken att söka andra lägenheter eller i vilken stad. Söndagsångest fast i annan form...
Vill du inte bo kvar i THN?!? =O
kram
Ah shit, känner VERKLIGEN igen mig. Jag gick med den där ångesten i ett helt år innan, och säkert ett år efter, examen. Vad fan ska man ta vägen? Vad ska man göra, var ska man bo? Man vet ingenting. Och när man börjar virra tillräckligt länge så tappar man tillslut bort sig själv, så... mitt tips är att bara ta det lugnt, ta en dag i taget och se vad som händer... "Lita på magkänslan" är inte alltid det lättaste, för jag började analysera vad som var min magkänsla och vad som bara var ANDRAS åsikter eller min egen paranoia. Så, ta det lugnt o lita på att det löser sig :)
