Vår! Nu, tack!
Jag kan inte ignorera de där vårkänslorna som infann sig i måndags när solen kikade fram. Nu är det åter igen snö men jag har precis lagt till två par nya älskningar, ett par bruna vagabond och ett par svarta vagabond, på zalando.
Jag och mina underbara kollegor fick i lördags dagensros av "våra" föräldrar, bekräftelsebehovet minskar ju inte av en sådan grej! ♥
Här och nu
Känns som det stått lite väl stilla här, lite väl länge... Har haft fullt upp helt enkelt, ny stad, ny lägenhet, nytt jobb, och alla framtids tankar som snurrar. Hur länge vi blir kvar i Karlstad, var bär det vidare, och så gott jag trivs här egentligen. Lite väl långt från goa kompisar och kära föräldrar och jag har många gånger kört söder ut bara för en helg och i hopp om att hinna träffa så många som möjligt men ändå hinna njuta av att vara "hemma" vilket Uddevalla och tillvisdel Trollhättan fortfarande är.
Just nu står jag i projektet att få iordning sovrummet till ett riktigt ombonad, hemtrevligt, mysigt och "vilja vara i hela tiden rum". Dock så ska det gå snabbt men mycket kommer ivägen, ikea imorgon "grusas" av att jag borde gå på Core passet jag har lovat mig själv att gå på varje onsdag för att det är så härligt när det är gjort. Sen så vill jag få upp en fotovägg ovanför sängramen men har så otroligt många fina fotografier så att det är svårt att välja. Vill ju förstås att de kommer redan imorgon fast jag inte ens har beställt dem. Krånglar också med att hitta en bildstudio i stan som framkallar och förstorar från negativ. Har ett jättefint foto på Missan för många årsedan där hon stint stirrar in i fotolinsen precis så som hon alltid gör och har gjort när hon är en aning missnöjd men som är hela hennes personlighet.
Härlig höstbild utanför lägenheten i oktober. "Min" blåa cykel (som syns i bild) har förövrigt blivit snodd, synden straffar sig heter det väl, men den klara sig ett halvår i en studentstad som Karlstad inte dåligt de...
Älskade
13 augusti
Lite uppdatering, men typ ingen återblick ;)
Första riktiga jobbdagen har utspelat sig i ett väldigt lugnt och beskedligt läger idag. Med gamla jobbets stress, flexibilitet och ständiga konstelations förändringar så känns det här hur härligt som helst även om jag saknar "mina" barn!
Lägenheten börjar ta form, och nu kan jag börja ägna mig åt annat än att packa upp kartonger och leta efter bra ställen att ställa allt på. :) Första rundan på cykel, 2 mil bara för att leta bra cykelvägar till jobbet, lyckades si så där. Cyklar man lite fel så fixar jag sträckan 1 mil på 40 min men det borde finnas en bättre väg, som inte kringelikrokar sig så. Dock dumt att testa när man skall till jobbet så det får bli fler utflykter...
Blå ögd och totalt lurad
Sitter och kliar underarmarna av mig, full av den hemska isoleringen från vinden, sticker som små nålar så fort jag lägger armarna på bordet...
Rensar och rensar på vinden, vad skall med till Karlstad och inte.. men har inte hunnit dit än, för att nå dit måste jag först harva igenom alla lådor från bardom och skola. Började bra med första, slängde allt förutom tre saker, enkelt, nästa låda med högstadiet gick fort några ynka arbeten sparades, gymnasiets tre lådor blev en hög på 0,5 cm och äntligen trodde jag. Här kommer min egen dumhet in, blå ögd och tok lurad... De andra sex åren i skolan var kunde de ligga, hä det har nog mamma fixat, inte kunde väl jag som var så liten då haft ansvaret för de lådorna... Värre än värst, har efter 2 timmar inte hunnit igenom hälften, och jag har nog sparat på mer än 3/4 av allt... Det som är bra är att det lär ju stå kvar på vinden många år till men mindre bra är att jag inte hunnit till det roliga, välja ut allt som inte fått plats i den nuvarande lägenheten.
I väntan på svar
Har precis fått tummen ur och mailat studievägledare på KAU ang magisterexamen, sista sekund men har sökt olika kurser inom pedagogik så får vi se sen. D-uppsatsen går av stapeln i VT13 men engelska B krävs så har, om inte jobb dyker upp, lite att göra under hösten, heltid på KAU och plugga upp engelskan.
Nu är det nattveckor som gäller och är mycket stolt över att jag rensat i båda garderoberna, bokhyllan och skall ta tag i lådorna under sängen strax. Efter det är jag i samma organisation som för några årsedan: bara att packa ihop och flytta. Jag har samlat på mig så mycket skit, fyra par slitna och trasiga jeans, varför? jo bra att ha... eller? ;P har också tänkt "fy fan vad mycket pengar jag slänger/skänker nu!" men å andra sidan använder jag det ju inte så varför skall det ligga här... å all kurslitteratur, också ett projekt i sig att lägga ut en del på nätet men mycket skall sparas.
Det är konstigt hur ens liv förändras och hur olika syn jag har på det. Det var jobbigt att vara student för man var aldrig ledig, hade aldrig tid att göra allt annat samtidigt som man kunde bestämma och lägga upp dagen själv i många fall. Med jobb har jag mina tider som jag inte kan skjuta på, gör barnfritid på jobbet och sen går jag hem och är ledig. Dock börjar det snurra in en massa saker som gör att "ledighetsschemat" pressas i alla fall, lärarlegitimationen och handelningen är något jag måste göra på fritiden och utöver det är det Friskis och allmänt plock som gör att den där ledigheten man längtade efter som student inte är den samma nu.
Människoägare
Ååå jag är inte kattägare utan Missan äger mig. Kan bli tokig på henne men ändå inte hålla mig för skratt. Det snöar på tvären och Missan skall envist ut, så vi går mellan entrén, altanen och garagedörren och varje gång jag öppnar rynkar hon ihop hela ansiktet, de senaste 30 minutrarna har vi hållt på så här. Så fort jag sätter mig så börjar hon pipa och jama högt. Men nu har hon tagit sitt förnufft tillfånga och lagt sig bredvid mig, tjokiskatten.
Kompott
Städat och klart för den här gången, nu börjar lägenheten efter mer än 4 år att bli så full den inte längre städas på en reklampaus. Men vore skönt att det gick så snabbt igen. Nästa längre ledighet skall jag rensa så att det återigen bara är att packa in i bilen och flytta. Kliver närmare och närmare flytt och paniken gror inte längre i magen, det kommer nog bra och jag överlever nog det. Känner mig nästan löjligt nojig när jag egentigen aldrig sett lägenheten som mitt hem utan bara något tillfälligt men ändå inte vill släppa taget. Vad är det för rädsla egentligen?
Håller på att gå in ett par nya sneakers, de sitter som en smäck och klämmer ingenstans så lär nog inte få något skav av dem. Möjligt att de kan användas ute snart. :D Inser nog också att mina skor behövs en radikal utrensning, har kvar skor sen studenten bara för att, de lär ju inte känna lika rätt nu som då... Sen kanske jag ska tänka mig lite för ang. mina fötter, sjukgymnastens nästa plan för min höger fot är konsultation av ortopedläkare, men vill inte bara för de hamna i praktisk-tänket jag försöker ta mig ur med allt annat. Praktisk på jobbet - opratiskt hemma men lite praktisk måste man väl få vara det är ju dumt att frysa, ha ont och känna sig obekväm... ;)
Snart är det påsk, förra påsken snurrade vi runt i Bullaren och Berg men med solnedgångsfika på påskdagen i Hällebäck, mysigt. Den här påsken är väl hyfsat oplanerad men jobbar först två nätter och avslutar på långfredagens morgon. Påskmiddag väntar på jobbet idag så lär ju inte behöva käka precis innan jag börjar.
2 mars
Har spenderat över ett dygn hos mormor, mysigt och härligt och blir så glad över den starka kontakt som finns!
Hon och Lilly fyllder dessutom år idag. :)
Förövrigt hamnade jag i någon konstig svacka som infinner sig då och då av en eller flera grogrunder. Traskade runt i närmare två timmar, utan mål och med enda tanken att jag inte ville gå hem till ensamheten. I följd av den tråkiga sanningen uppstår en kraftig irritation mot buller... Men inte vilket buller som helst, utan bilar. När jag är ute och går vill jag bara höra fåglar, naturen och människor inte några jävla bilar, det stör sinnesron och cirklarna blir bara större och större från lägenheten. Så om ensamheten är grunden eller stället jag bor på är grunden är en funderare och hur jag löser det, jag gillar ju Stavre och närområdet. Hatar stadsljud, granne med 45:an och inser att jag nog inte är lämpad att bo i stan utan på landet men vill ha närheten till allt i stan som jag just nu inte utnyttjar.
Ressuget ger sig mer och mer påmint också, vill ha möjlighet att bara sticka iväg men inte de ynka veckorna på sommaren då man skall hinna med allt annat. Älskar jobbet och gnistan som det ger en men en 3-4 runtresande hade inte skadat.
Surt
Nu var det allt bra nära att jag skulle ligga kvar i sängen, läsa och bara vara men fick tillslut tag på träningstid hos sjukgymnasten vid 10.30. Det är så fruktansvärt tråkigt att gå dit, monotont och det märks inga större förbättringar just när man gör övningarna. Sen så långsiktigt så kan jag springa i trappor nu igen så det är väl helt okej att märka den förbättringen. ;)
Plan...
Vad svårt det var att göra något vettigt idag då, grått, trist väder och säkert kallt också. Planen är handla och gå via vårdcentralen och få första rutan i högkostnadskortet ifyllt. Lär bli argumentaion för att jag kommer med det typ en månad efter att jag var där men lär ju inte slippa sjukgymnastiken den närmsta tiden så ju snabbare jag kommer upp i 900:- och frikort ju bättre. ;) Fötterna känns lite bättre nu iaf, vänster är nästan helt stabil, höger bara glider runt i leden men har lite kontroll över den iaf. Fick tips om pjäxvärmare/skovärmare för att få i fötterna i pjäxorna inför Trysil. Det är ju svårt annars att trycka i fötterna och vad lär det inte bli nu, kanske bara blir semester i snö, sol, gott sällskap och ingen skidåkning.
Kaffe med Anton när jag kommer tillbaka och sen i em fika med Jenny. :)
Nu då...
Låååångtråkigt!!! Jobb kl 18 och det är så där mitt i mellan. Kom hem från jobbet vid 10.30 och sen var det bara en lång väntan. Har endel saker att fixa här hemma men det är så tråkigt att det är roligare att inte göra något. Te, nonstop och P3, men de intervjuar seanbanan så hade kunnat stänga av en stund.
Ska in´t va lätt...
Motivationen har dippat i över en vecka, har inte ens orkat starta gamla datorn som hade gått snabbare... Aktivera e-legitimation är då inte smidigt med Mac. Funkar inte med fil, utan bara kort och då måste man aktivera via nätet där aktiverings möjligheten har legat nere i en vecka. Nu när den funkar så har jag förstås för nytt system så ska aktivera via uttagsautomat! Smidigt värre.. Sen så är det csn-årsbeskedet som skall kontrolleras så motivationen ökar ju inte heller direkt....
Makalös
Jag är nog helt makalös på att vara snurrig ibland. Har sen i söndags grämt mig över att mitt headset legat hemma i Berg, inte så kul att åka tur och retur U-a - Thn utan musik. Rensade nyss väskan medans jag vänta på hemfärd, då ligger headsetet i sitt vanliga fack. Så nu filurar jag på hur mycket jag egentligen glömmer som jag tror att jag skall komma ihåg. Musik på nu iaf, men rött batteri och otrevliga ljud när den varnar om de.
Lång, längre, längst
En sån härlg känsla, har varit på spinning och känner mig så där lång i kroppen. Behövdes verkligen en genomkörare och det frestade inte på mina vrister alls så vågar ge allt. :D
Fått tid hos sjukgymnasten nere vid Älvhögsborg så då skall det väl bli bättring och förhoppningsvis vriststöd med skenor, inte så skönt kanske men slipper gå på hel spänn varenda steg och gruskorn. Springa i kapp med barnen finns inte ens i tanken just nu. :/
