Förståelse... Vad är det?

Att förstå att morfar faktiskt låg i kistan framme vid altaret var svårt... Det har gått ett tag och man har smält att han är borta men ändå känns det konstigt att han ligger i en träkista och att han va så nära men ändå så långt bort.... Han har aldrig varit när och få tårar fälldes men en nära släkting förblir en nära släkting, även om ordet morfar bara var ett ord...

Frid susar träden kring
stugan Du älskat
Farväl bugar blommorna
Du våradt så ömt
Tack viskar fågel som
var morgon Dig hälsat
Tyst sjunger vinden
Vila i frid



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0